fredag 17 november 2017

Battle

Omslagsbild
Författare: Maja Lunde.
2017, Kulturkrockar, Kärlek, Vänskap.

Kul med en välskriven bok om dans! Eller... delvis om dans i alla fall. Det är kanske lika mycket en bok om kulturkrockar - i bemärkelsen klasskillnader -
och socialt fall från hög höjd...

Historien utspelar sig i Oslo, det är lite "Skam"-känsla över det hela, och Amalie dansar. Jämt. Hon och hennes kompisar går på ett dansgymnasium, är allihop (mer eller mindre) överklassungar som är bortskämda med både det ena och det andra. Amalie lever ensam med sin pappa, men man får veta att hennes mamma också var balettdansös, men att något hänt - hon lever i alla fall inte med dem längre. Sent omsider får saker sin förklaring...

Tjejerna är som sagt lite tröttsamt bortskämda, de har "allt" - utseende, pengar, och mer eller mindre talang. Så även Amalie tills plötsligt... kronofogden kommer och tar allt. Hennes pappa är bankrutt. Och inte så lite heller. Han lyckas i alla fall ordna ett tillfälligt boende långt ute i en invandrartät förort - en lägenhet lika sunkig som hela förorten. Men hon håller masken. Inte ett ord till någon, ingen får ana... det är ju bara tillfälligt, tills pappa ordnat upp allt! Eller?

Hennes kamp med att låtsas som om ingenting hänt, all den energin som går åt till det... det tar även på mina krafter. Jag pallar knappt att läsa om hur hon syr ihop sin vardag i smyg; lånar pengar hon inte kan betala tillbaka, försöker hålla ihop ett förhållande med den perfekte Aksel trots att hon kanske inte egentligen vill, äter knappt men dansar nästan ihjäl sig trots att hennes danslärare ifrågasätter var hon dolt sin själ när hon dansar... Det är rätt mycket hon kämpar med!

Och mitt i alltihopa möter hon Mikael. I förorten. Som dansar som en gud - fast hip-hop. Vars föräldrar kom från Iran på 80-talet, och som absolut inte vill att han ska satsa på någon dans, för sånt kan man inte leva på - han borde bli ingenjör eller läkare istället. Till skillnad mot Amalie, vars pappa stöttat henne till 300 % hela tiden, i dansen. Tillsammans utforskar de dansens ytterligheter, experimenterar utifrån sina egna referensramar och skills, kommer varandra nära... Tills Amalie lyckas förstöra allt.

Bra och lagom spännande, och härlig känsla inifrån dansens värld!

/Tuija

Inga kommentarer: