fredag 5 maj 2017

Torsdagsbarn

Omslagsbild

Författare: Sonya Hartnett.
2010, Andra länder, Annorlundaskap, Historiskt, Läskigt.

Äntligen har jag läst boken jag så länge tänkt att jag borde... ALMA-pristagaren (till minne av Astrid Lindgren) från 2008, Sonya Hartnetts internationella genombrott... om Tin, barnet som föddes på en torsdag, som enligt barnramsan var "ödesbestämd att fara omkring som han gjorde". Och for runt gjorde han, i egenutgrävda gångar under huset... och vida däromkring...

Det här är en på sätt och vis helt osannolik, men samtidigt i stora delar lika realistisk, tidsskildring av ett familjeöde, som levdes fattigt och torftigt på den australiensiska kruttorra landsbygden under 1920- och -30-talet. Vi får följa familjen Flutes starka och sorgliga vedermödor berättade av flickan Harper - från dagen då yngsta lillebrodern Caffy föddes, och hon var satt att passa sin andra lillebror Tin, som dramatiskt nog mitt i alltihop blir begravd under en lermassa. Det blir starten på Tins fortsatta underliga leverne - under jord. Han drar sig undan familjen och verkligheten, och bygger sina underjordiska gångar under skjulet de bor i.

Men detta är minst lika mycket berättelsen om Harper, eftersom det är genom hennes ögon vi får följa familjens fortsatta öden. Vi får glimtar av pappans tidigare liv, som hunsad son, akademiker, men senare krigshjälte i första världskrigets Europa - allt detta som format honom till den människa vi får möta i landsbygdens fattigdom. Vi noterar den starka och lojala mammans vedermödor och kärlek, kokandes den förbannade, vattniga kaninsoppan. Och storebror Devon, den ansvarstagande,  med enorm kärlek till sin häst. Och storasyster Audrey med giftasdrömmar, som på sitt sätt försöker hjälpa familjen, vilket slutar i sån dramatik...

Det här är onekligen en bok av det starkare slaget, inte nödvändigtvis en tonårsbok utan snarare en allålders- eller vuxenbok. Här finns riktigt obehagliga inslag - skickligt beskrivna antydningar som ger kalla kårar - men också kärleksfulla beskrivningar av komplexa förhållanden på ett osentimentalt sätt. Här finns en realism kombinerat med fantastik, som antingen stör en eller som tjusar en. Mig tjusade den!

/Tuija



Inga kommentarer: